Forskning om NPF – En guide

Det finns mycket forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men det kan vara svårt att veta var man ska börja eller vilka källor som är tillförlitliga. Den här sidan är en enkel guide för dig som är nyfiken på ämnet – vare sig du vill förstå mer, läsa rapporter eller hitta vetenskapliga artiklar.

Vi har inte möjligheten att samla all information. Forskningen om NPF är ständigt i utveckling och det är omöjligt att täcka allt. Därför uppmuntrar vi dig att söka vidare själv och att alltid tänka källkritiskt när du läser!

📍Var sker forskningen?

Universitet och högskolor
Exempelvis Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Örebro universitet.

Sjukhus och kliniker
Universitetssjukhus som Sahlgrenska, Akademiska och Karolinska forskar ofta i samarbete med universitet.

Forskningsinstitut och myndigheter
Myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) publicerar också rapporter och studier om NPF.

🧠 Vad forskar man på?

Forskningen om NPF är bred och täcker många områden, till exempel:

Orsaker till NPF
Diagnostik och utredningsmetoder
Behandlingar (medicinsk, psykologisk, pedagogisk)
Skola och utbildning
Arbetsliv och vuxenliv med NPF
Samsjuklighet (t.ex. NPF + ångest eller depression)
Perspektiv från personer med egen erfarenhet av NPF

🧑‍🔬 Vem forskar?

Det är ofta psykologer, läkare, pedagoger, sociologer och neurovetare som forskar om NPF.

Men det finns också personer med egen NPF-diagnos som själva forskar – så kallad brukarledd forskning eller delaktig forskning, där personer med egen erfarenhet är med och formar forskningen.