Parasiter rensning – så kan du stötta kroppens naturliga försvar

Många tänker på parasiter som något som främst förekommer vid resor till tropiska områden eller i delar av världen med begränsad tillgång till rent vatten. Men parasitinfektioner kan förekomma globalt och påverka människor genom exempelvis förorenad mat och dryck, kontakt med infekterade djur eller genom miljöer där parasiter finns. (1)

Parasiter kan påverka kroppen på olika sätt. Vissa infektioner ger tydliga symtom, medan andra kan vara svåra att upptäcka. Besvär som magproblem, trötthet eller förändrade avföringsvanor kan förekomma. (1, 2)

Samtidigt har kroppen flera naturliga försvarssystem som hjälper till att hantera främmande organismer. Immunförsvaret, tarmens barriärfunktion och den komplexa sammansättningen av mikroorganismer i tarmen spelar alla viktiga roller i kroppens balans. (3)

I denna artikel tittar vi närmare på vad parasiter är, hur de kan påverka kroppen och vilka växtbaserade ämnen som har studerats för sina potentiella egenskaper inom området – med särskilt fokus på oregano, vitlök, kryddnejlika, malört och svart valnöt.

Vad är parasiter?

Parasiter är organismer som lever på eller i en annan organism, en så kallad värd, och får näring från denna. Hos människor brukar parasiter delas in i tre huvudgrupper: protozoer, helminter och ektoparasiter. (1)

Protozoer

Protozoer är encelliga organismer som kan påverka exempelvis mag-tarmkanalen, blodet eller andra vävnader. Ett exempel är Giardia lamblia, en parasit som kan orsaka mag-tarminfektioner med symtom som diarré, buksmärta och illamående. (1)

Helminter

Helminter är parasitmaskar som ofta påverkar mag-tarmkanalen. Exempel är springmask och olika typer av bandmaskar. (1)

Ektoparasiter

Ektoparasiter lever på kroppens yta och inkluderar exempelvis löss och vissa kvalster.

Parasiter kan komma in i kroppen genom flera olika vägar, bland annat genom förorenad mat och vatten, kontakt med smittade djur eller genom insektsbett. (1)

Hur kan parasiter påverka kroppen?

När parasiter etablerar sig i kroppen kan de påverka olika biologiska processer beroende på vilken typ av organism det handlar om och var den befinner sig. Vissa personer utvecklar inga tydliga symtom, medan andra kan uppleva exempelvis:

• Diarré eller förändrade avföringsvanor
• Magont och kramper
• Illamående
• Trötthet
• Feber
• Hudbesvär som klåda eller utslag
• Näringsbrist vid längre infektioner (1)

Långvariga parasitinfektioner kan i vissa fall påverka kroppens näringsstatus genom exempelvis försämrat näringsupptag eller inflammation. (1)

Det är dock viktigt att komma ihåg att liknande symtom kan uppstå av många olika orsaker. Stress, kost, obalanser i tarmfloran, födoämneskänslighet eller andra medicinska tillstånd kan också påverka maghälsan. Därför är det viktigt att utreda orsaken bakom besvären istället för att enbart fokusera på en möjlig förklaring. (2)

Tarmen – en viktig del av kroppens försvar

Tarmen är betydligt mer än ett organ för matsmältning. Den fungerar även som en viktig kontaktpunkt mellan kroppen och omvärlden, där immunförsvaret kontinuerligt samspelar med mikroorganismer, näringsämnen och olika ämnen vi får i oss genom kosten. 

En balanserad tarmflora består av miljontals mikroorganismer som tillsammans bidrar till en stabil miljö i mag-tarmkanalen. Faktorer som kost, sömn, stress och livsstil kan påverka denna balans. (3)

Att stötta tarmhälsan handlar därför framför allt om helheten:

• Äta en varierad kost rik på fibrer från grönsaker, baljväxter, frukt, nötter och frön
• Säkerställa ett tillräckligt intag av viktiga näringsämnen
• Prioritera återhämtning och god sömn
• Dricka tillräckligt med vätska
• Skapa en livsstil som främjar kroppens naturliga funktioner

En näringsrik kost bidrar med ämnen som kroppen behöver för normala biologiska processer och kan hjälpa till att skapa goda förutsättningar för både tarm och immunförsvar. (3, 4)

Växtbaserade ämnen som har studerats

Många växter innehåller bioaktiva ämnen som traditionellt har använts inom örtmedicin. Modern forskning har börjat undersöka flera av dessa föreningar, bland annat deras antioxidativa och antimikrobiella egenskaper. (5)

Några växtbaserade ämnen som har studerats inom området är:

Oregano – Innehåller bland annat carvacrol och thymol, två föreningar som har undersökts för sina biologiska egenskaper. (6)

Vitlök – Rik på svavelföreningar, däribland allicin, som har studerats för sina antioxidativa och immunmodulerande egenskaper. (7)

Kryddnejlika – Innehåller eugenol, ett växtämne med antioxidativa och antimikrobiella egenskaper. (8)

Malört – En traditionell ört som innehåller flera aktiva ämnen, bland annat thujon. (9)

Svart valnöt – Innehåller bland annat juglon, en förening som studerats för sina biologiska effekter. (10)

Oreganoolja – en av de mest studerade växterna vid parasiter

Oreganoolja är ett av de växtbaserade ämnen som oftast lyfts fram i forskning om parasiter. Intresset beror på att oljan innehåller naturliga ämnen, framför allt carvacrol och thymol, som i laboratoriestudier har visat aktivitet mot flera olika mikroorganismer. 

Bland annat har forskare undersökt oreganooljans påverkan på Giardia lamblia och Cryptosporidium parvum, två parasiter som kan orsaka besvär från mag-tarmkanalen. Resultaten från laboratoriestudier är lovande, men det behövs fler studier på människor för att avgöra vilken betydelse dessa effekter har i praktiken. (6, 7)

Vitlök – en klassiker som även studerats mot parasiter

Vitlök har använts inom traditionell hälsa i tusentals år och är en av de växter som forskare har undersökt i samband med parasiter. När vitlök hackas eller krossas bildas bland annat ämnet allicin, som tros ligga bakom många av vitlökens biologiska egenskaper. 

I laboratorie- och djurstudier har vitlök visat aktivitet mot vissa parasiter, bland annat olika typer av rundmaskar. Samtidigt tyder forskning på att vitlök även kan påverka immunförsvaret genom att stimulera vissa immunceller, vilket kan vara en anledning till att den länge har använts som ett naturligt stöd för kroppen. (8, 9)

Kryddnejlika – kan påverka parasiters livscykel

Kryddnejlika är kanske mest känd som en krydda, men den innehåller också ämnet eugenol, som har väckt intresse inom forskningen. Studier har undersökt om kryddnejlika kan påverka både parasiter och deras ägg, eftersom detta skulle kunna ha betydelse för parasiternas livscykel. 

Hittills kommer de flesta resultaten från laboratoriestudier och djurstudier. Fler studier på människor behövs innan man kan dra säkra slutsatser om effekten. (10)

Malört – en växt med lång tradition

Malört har använts i århundraden i samband med mag- och tarmbesvär och är en av de örter som traditionellt har förknippats med parasiter.

Modern forskning har bland annat undersökt malörtens effekt mot vissa typer av bandmaskar i laboratorie- och djurstudier, där resultaten har visat biologisk aktivitet. (11)

Eftersom malört innehåller potenta ämnen bör den användas med försiktighet och alltid enligt rekommenderad dosering. (12)

Svart valnöt – traditionellt använd vid parasitkurer

Svart valnöt är en annan växt som länge har använts i traditionella örtprotokoll vid parasiter. Forskningen har framför allt fokuserat på ämnet juglon, som är en naturlig del av växtens eget försvar. (13)

Laboratoriestudier har visat att juglon kan påverka vissa parasitära organismer, men kunskapen bygger fortfarande främst på forskning utanför människokroppen. Därför behövs fler studier innan man vet hur resultaten kan tillämpas hos människor. (13, 14)

En helhetssyn för att stötta kroppen

Även om olika växtbaserade ämnen har studerats för sina potentiella egenskaper är kroppens naturliga balans beroende av många olika faktorer. En näringsrik livsstil skapar grundläggande förutsättningar för att kroppen ska kunna fungera optimalt.

Ät en varierad och fiberrik kost

Kost rik på fibrer från exempelvis grönsaker, frukt, baljväxter, nötter och frön bidrar med näring till tarmens mikroorganismer och kan hjälpa till att stödja en balanserad tarmmiljö. (3)

Drick tillräckligt med vatten

Vätska är avgörande för kroppens normala funktioner och behövs bland annat för transport av näringsämnen och kroppens naturliga utsöndringsprocesser. (4)

Prioritera sömn och återhämtning

Sömn spelar en viktig roll för immunförsvarets funktion. Under sömnen sker viktiga återhämtningsprocesser som hjälper kroppen att bibehålla balans. (5)

Bloggat av: Clara Terrell Olivegren

Referenser

1. Cantey, P. T., Montgomery, S. P., & Straily, A. (2021). Neglected parasitic infections: What family physicians need to know—A CDC update. American Family Physician, 104(2), 277–287. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34523888/
2. Preston, J. (2023, January 31). Parasite testing 101: A complete guide. Rupa Health. https://www.rupahealth.com/post/parasite-testing-101-a-complete-guide
3. Cloyd, J. (2023, April 28). How to heal your gut naturally with functional nutrition. Rupa Health. https://www.rupahealth.com/post/how-to-heal-your-gut-naturally-with-functional-nutrition
4. Cloyd, J. (2024, January 8). The science of hydration: How water intake affects overall health. Rupa Health. https://www.rupahealth.com/post/the-science-of-hydration-how-water-intake-affects-overall-health
5. Cloyd, J. (2023, September 25). An integrative medicine approach to understanding sleep’s role in a healthy immune system. Rupa Health. https://www.rupahealth.com/post/an-integrative-medicine-approach-to-understanding-sleeps-role-in-a-healthy-immune-system
6. Davoodi, J., & Abbasi-Maleki, S. (2018). Effect of Origanum vulgare hydroalcoholic extract on Giardia lamblia cysts compared with metronidazole in vitro. Iranian Journal of Parasitology, 13(3), 486–492. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6243170/
7. Gaur, S., Kuhlenschmidt, T. B., Kuhlenschmidt, M. S., et al. (2018). Effect of oregano essential oil and carvacrol on Cryptosporidium parvum infectivity in HCT-8 cells. Parasitology International, 67(2), 170–175. https://doi.org/10.1016/j.parint.2017.11.001
8. Arreola, R., Quintero-Fabián, S., López-Roa, R. I., et al. (2015). Immunomodulation and anti-inflammatory effects of garlic compounds. Journal of Immunology Research, 2015, Article 401630. https://doi.org/10.1155/2015/401630
9. Tesfaye, A. (2021). Revealing the therapeutic uses of garlic (Allium sativum) and its potential for drug discovery. The Scientific World Journal, 2021, 1–7. https://doi.org/10.1155/2021/8817288
10. Ježek, J., Mirtič, K., Rešetič, N., et al. (2021). The effect of pumpkin seed cake and ground cloves (Syzygium aromaticum) supplementation on gastrointestinal nematode egg shedding in sheep. Parasite, 28, Article 78. https://doi.org/10.1051/parasite/2021076
11. Szopa, A., Pajor, J., Klin, P., et al. (2020). Artemisia absinthium L.—Importance in the history of medicine, the latest advances in phytochemistry and therapeutical, cosmetological and culinary uses. Plants, 9(9), 1063. https://doi.org/10.3390/plants9091063
12. Hold, K. M., Sirisoma, N. S., Ikeda, T., Narahashi, T., & Casida, J. E. (2000). α-Thujone (the active component of absinthe): γ-Aminobutyric acid type A receptor modulation and metabolic detoxification. Proceedings of the National Academy of Sciences, 97(8), 3826–3831. https://doi.org/10.1073/pnas.070042397
13. Inbaraj, J. J., & Chignell, C. F. (2004). Cytotoxic action of juglone and plumbagin: A mechanistic study using HaCaT keratinocytes. Chemical Research in Toxicology, 17(1), 55–62. https://doi.org/10.1021/tx034132s
14. Jha, B. K., Jung, H.-J., Seo, I., Suh, S.-I., & Baek, W.-K. (2015). Juglone induces cell death of Acanthamoeba through increased production of reactive oxygen species. Experimental Parasitology, 159, 100–106. https://doi.org/10.1016/j.exppara.2015.09.005