ADAPTOGENER – Vad är det och hur fungerar de?
- Energi & Fokus
Det talas ofta om adaptogener och deras förmåga att hjälpa kroppen hantera stress – men hur fungerar de egentligen? I dagens blogginlägg går vi igenom vad adaptogener är, hur de påverkar kroppen och varför de blivit så populära inom hälsa och välbefinnande.
Vad är Adaptogener?
Namnet adaptogener kommer från engelskans adapt – att anpassa sig. Begreppet används som samlingsnamn för vissa växter och svampar som traditionellt anses kunna stödja kroppens motståndskraft vid stress. Dessa växter innehåller bioaktiva ämnen som kan bidra till mental fokus, balanserad energi och stresshantering. (1,2)
För att en växt eller svamp ska kallas adaptogen brukar den anses:
1. Vara säker att använda, med få eller inga kända biverkningar
2. Stödja kroppens anpassning till stressorer
3. Bidra till att bibehålla balans i kroppens normala funktioner
Adaptogener verkar ofta subtilt och påverkar kroppens funktioner utan att överstimulera dem.
Adaptogener och stress
När vi upplever stress går kroppen igenom det som kallas GAS – det generella anpassningssyndromet. GAS består av tre faser: alarm, motstånd och utmattning.
I alarmfasen aktiveras det sympatiska nervsystemet och binjurarna frisätter adrenalin. Hjärtat slår snabbare, blodtrycket ökar och kroppen förbereder sig för ett “fly eller fighta”-läge.
I motståndsfasen producerar binjurarna hormonet kortisol, vilket hjälper oss att hantera stressen.
Om stressen fortsätter under lång tid utan återhämtning riskerar kroppen att gå in i utmattningsfasen, vilket kan ge både fysiska och psykiska symtom (3,4).
Adaptogener sägs kunna hjälpa kroppen att hålla sig längre i motståndsfasen och därigenom bättre anpassa sig till stress. Vissa adaptogener kopplas även till ökat välbefinnande och ett normalt fungerande immunsystem. Långvarig stress påverkar många delar av kroppen, och indirekt kan adaptogener därför användas som stöd i perioder med sömnsvårigheter, mental trötthet eller nedstämdhet. (2)
Lyssna på kroppen
Även om adaptogener kan fungera som ett naturligt stöd i stressiga perioder ersätter de inte goda levnadsvanor. Kroppen är tydlig när den behöver vila och återhämtning. Vid långvarig stress är det viktigt att se över sina rutiner och identifiera vad som orsakar obalansen. (4)
En hållbar livsstil med tillräcklig sömn, regelbunden återhämtning och näringsrik mat är alltid grunden för välmående. Tveka inte att söka hjälp om du behöver stöd för att förändra din situation. Din hälsa och ditt välbefinnande ska alltid komma först.
Populära adaptogener
Det finns många växter och svampar med adaptogena egenskaper – alla med olika funktioner. Här är några av de mest välkända:
Ashwagandha
En av de mest kända adaptogena rötterna från ayurvedisk tradition, vanligt förekommande i Indien och Nordafrika. Kan minska oro, stödja mental balans, ork & uthållighet samt bidra till lugn och lättare insomning (5)
Chaga
En kraftfull medicinalsvamp som bildas på björkstammar i kalla skogsområden. Stödjer immunsystemets normala funktion (6)
Cordyceps
Denna unika svamp har använts inom traditionell kinesisk medicin och växer naturligt på höga höjder i Asien. Kan öka uthålligheten och minska inflammation (7)
Ginseng
En klassisk medicinalrot som främst kommer från Korea, Kina och Nordamerika och är känd för sina energigivande egenskaper. Kan påverka arbetsminne, reaktionstid, inre lugn och immunsystem (8)
Lakritsrot
Roten från växten Glycyrrhiza glabra, ofta använd både i naturmedicin och som smaksättning i livsmedel. Kan minska stress, stödja inre lugn och binjurarnas normala funktion (9)
Reishi
En adaptogen svamp som ofta kallas ”odödlighetens svamp” tack vare sin långa användning inom kinesisk medicin. Stödjer immunsystemet, kan höja välmåendet och minska trötthet (10)
Rosenrot
En nordisk favorit som naturligt trivs i kalla bergsmiljöer och traditionellt använts för energi och ork. Kan motverka fysisk och psykisk trötthet/utmattning (11)
Rysk rot (Sibirisk ginseng)
En robust adaptogen som växer i Sibirien och norra Asien och är känd för sina egenskaper att öka stresstålighet. Stödjer immunsystem, balans och stresstålighet (8)
Schisandra
En växt med ursprung i Kina och Ryssland, känd för sina bär som innehåller alla fem grundsmaker: sött, surt, bittert, salt och starkt. Kan öka kroppens anpassning till stress (12)
Referenser
1. Panossian, A., & Wikman, G. (2010). Effects of adaptogens on the central nervous system and the molecular mechanisms associated with their stress-protective activity. Pharmaceuticals, 3(1), 188–224.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3991026/
2. Panossian, A. (2017). Understanding adaptogenic activity: Specificity of the pharmacological effects of adaptogens and other phytochemicals. Annals of the New York Academy of Sciences, 1401(1), 49–64.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28640972/
3. McEwen, B. S. (2007). Physiology and neurobiology of stress and adaptation: Central role of the brain. Physiological Reviews, 87(3), 873–904.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17615391/
4. McEwen, B. S., & Akil, H. (2020). Revisiting the stress concept: Implications for affective disorders. Neuron, 107(1), 14–27.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31896560/
5. Chandrasekhar, K., Kapoor, J., & Anishetty, S. (2012). A prospective, randomized double-blind, placebo-controlled study of safety and efficacy of a high-concentration ashwagandha root extract in reducing stress and anxiety. Indian Journal of Psychological Medicine, 34(3), 255–262.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23439798/
6. Glamočlija, J., Ćirić, A., Nikolić, M., Fernandes, Â., Barros, L., Calhelha, R. C., Ferreira, I. C. F. R., Soković, M., & van Griensven, L. J. L. D. (2015). Chemical characterization and biological activity of Chaga (Inonotus obliquus), a medicinal “mushroom”.
https://doi.org/10.3390/molecules25122791
7. Hirsch, K. R., et al. (2016). The effects of Cordyceps militaris supplementation on aerobic performance. Journal of Dietary Supplements, 13(1), 1–12.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27408987/
8. Coon, J. T., & Ernst, E. (2002). Panax ginseng and Eleutherococcus senticosus: A review of clinical trials. International Journal of Clinical Practice, 56(10), 820–826.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12020172/
9. Isbrucker, R. A., & Burdock, G. A. (2006). Risk and safety assessment on the consumption of licorice root (Glycyrrhiza sp.), its extract and powder as a food ingredient, with emphasis on the pharmacology and toxicology of glycyrrhizin. Food and Chemical Toxicology, 44(7), 973–1033.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16884839/
10. Bishop, K. S., Kao, C. H. J., Xu, Y., Glucina, M. P., & Paterson, R. R. M. (2015). An evidence-based review of Ganoderma lucidum (Lingzhi) for cancer patients. Integrative Cancer Therapies, 14(3), 249–260.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25794896/
11. Darbinyan, V., Kteyan, A., Panossian, A., Gabrielian, E., Wikman, G., & Wagner, H. (2000). Rhodiola rosea in stress induced fatigue — a double blind cross-over study of a standardized extract SHR-5. Phytomedicine, 7(5), 365–371. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11081987/
12. Panossian, A., & Wikman, G. (2008). Pharmacology of Schisandra chinensis: An overview of Russian research and uses. Journal of Ethnopharmacology, 118(2), 183–212. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18515024/